Industrihubbens första 20 behovsanalyser är genomförda
Sedan arbetet med Industrihubben började har det nu genomförts många företagskontakter och hela 20 behovsanalyser. Analyserna börjar ge en bild av vilket stöd som efterfrågas från hubben just nu och ger en bra bild över vilka förmågor som ska byggas upp i IUC Industrihubb.
Utvecklingsbehovs från en bredd av industrigrenar
De kartlagda företagen är verksamma inom olika industrisektorer, så som verkstad, livsmedel och textil. Den största andelen är inom metallindustri; tillverkning och skärande bearbetning. Några av de kartlagda företagen har en egen produkt och äger sin konstruktion, men majoriteten fokuserar på legotillverkning på kontrakt med andra industriella kunder.
Behovsanalyserna har gjorts med IUC-nätverkets metodik Tillväxt i Befintligt Näringsliv, TBN. En del i metodiken är att företagen prioriterar tre områden utav tolv som de anser som dess viktigaste områden för utveckling framåt.
Produktionsutveckling är tydligaste behovet
Baserat på första prioritering och total prioritering så är området produktionsutveckling ansett som det viktigaste. Det kan ses som naturligt i och med att det är tillverkande företag med industriell produktion som ingått i analysen.
Teman som framkommer relaterat till produktionsutveckling är effektivisering av produktion och dess värdeflöden, produktionskvalitet och mätteknik, uppdatera och utveckla och investera i maskinpark och förmåga.
Kompetensutveckling tar andra platsen
Området hänger ihop med kompetensförsörjningen som de flesta lyfter som en primär utmaning men som ändå inte får en topplacering som utvecklingsbehov. Behovet här är att utveckla personal med industriell yrkesskicklighet, samtidigt som kunskap behöver byggas för att gå i linje med utvecklingen inom produktionseffektivisering, automation och digitalisering.
Automation och digitalisering bland topp tre
I kartläggningen framkommer det att området produktionsutveckling är sammanflätat med området automation och digitalisering som också prioriteras högt. Automation vill användas för att ta bort manuella repetitiva moment och för att öka kapacitet. Ofta söks flexibel automation för att hantera stor variantflora, framför allt hos de industriföretag som primärt har legoproduktion. Ytterligare att framstående tema i området är ökad användning av funktioner och möjligheter i de affärssystem som redan nyttjas på företaget.
Utveckling av den nationella marknaden missar medaljen men ger en tankeställare.
Området nationell marknad prioriteras högt. Dels för tillväxt hos de företagen med egen produkt, dels för att många legotillverkare historiskt har ett fåtal dominerande kunder och låg spridning över olika branscher. Man söker en bredare kundbas för att bli mindre känslig för svängningar i en specifik bransch. Detta kräver delvis andra sätt att tänka kring utvecklingsstöd än behoven på pallplats.
Miljö och hållbarhet hamnar inte i topp
Området miljö och hållbarhet hamnar inte inom topp tre prioritering i någon högre utsträckning. Tolkningen är att visst miljöarbete är en naturlig del i verksamheten i och med ISO 14000 certifieringar och liknande. Företagen gör arbete inom hållbarhet men det ses snarare som en given del än att det ges etiketten hållbarhetsarbete. Dessutom ser vi att hållbarhetskrav så som CO2 deklarering, energideklarering osv. ännu inte ställs som specifika krav från industriföretagens kunder i någon större omfattning.
Behovsanalyserna leder till utvecklingsstöd
Industrihubben fortsätter nu att genomföra behovsanalyser och med dem som bas matchas företagens behov med existerande stöd. Och där det inte finns något försöker vi skapa något själva som exempelvis.
- Två företag med behov inom automation deltog i vår heldags workshop om kollaborativa robotar
- Sex företag med behov inom kompetensutveckling och/eller digitalisering ingår i ämnesnätverket kring ERP-systemet Monitor
- Sju företag har möjligheten att lära av varandra och inbjuda experter i vårt nätverk för kvalitetsansvariga
- Utvecklingsbehoven kring nationell marknad har lett till pilotprojektet Regionala försörjningskedjor